3 december 2005
v 41
Kl 03:00 lördag den 3 december börjar jag få värkar som molnande mensvärk.
Det fortsätter under dagen och kl 19 börjar dom bli mer regelbundna, eftersom det är första barnet så förväntar jag mig inte att allt ska gå fort utan vi sätter på en film och börja samtidigt att ta tid mellan värkarna.
Kl 21:00 är det 3-5 minuter mellan värkarna så jag ringer KK östra för att rådfråga när det egentligen är dags att åka in.
Men eftersom jag har så kallade "dubbelvärkar" en ny värk börjar innan den första slutat helt och barnets historia av extraslag och oregelbunden hjärtrytm så tycker dom att vi ska åka in redan nu.
Jag blev inskriven kl 21:55 men det var omöjligt att koppla in CTG eftersom hjärtrytmen var så oregelbunden 130 sl/min ibland 80 sl/min så den registrerar bara enstaka slag. Normal hjärtrytm hos foster brukar vara 110-160 slag i minuten
En förlossningsläkare kontaktas.
Det kom in en massa läkare och alla skulle känna och lyssna på mig allt kändes kaotiskt och jag undrade om det alltid var så här när man skulle föda barn.
Flera stycken ska känna hur mycket öppen jag är och jag känner efteråt att jag blöder och undrar är detta normalt eller har dom skadat mig?
Är väldigt rädd för bebisens hälsa och känner mig totalt maktlös och bara flyter med strömmen.
Kl 22:20
Kommer en förlossningsläkare som gör ett ultraljud som visar att fostret rör sig bra och är fixerat men att hjärtljuden nu är mestadels 70 sl/min, och däremellan kortare perioder med mycket snabb frekvens.
Kontaktar en annan doktor.
Kl 22:30
Även denna doktor hör att hjärtljuden ligger på 70 sl/min som innan, jag är öppen 3cm och hinnblåsan buktar ut.
Beslut om akut sectio, akut kejsarsnitt tas.
Jag går med på vad som helst för att rädda mitt barn.
Allt går så fort, jag får klä av mig, ta på mig en patientskjorta flyttas från avd Normal Förlossning Östra till avd Special Förlossning Östra.
22:51
Jag får en ryggmärgsbedövning för att jag ska vara vaken under snittet men jag frågar om jag ska känna så mycket när bedövningen tagit.
Narkosläkaren säger att jag kan känna att det drar lite, jag håller på mig och säger att jag känner nog mer än jag ska.
Då jag även känner kyla så börjar läkaren att nypa mig och det känns med och han står och ser frågande på mig och säger nåt i stil med:
-Det här var mycket underligt!
Jag ligger där helt i deras händer och undrar vad det är för slags läkare som ska bedöva mig egentligen och vet han verkligen vad han gör?
Jag blir i alla fall nersövd eftersom det är bråttom att få ut barnet.
23:15-00:03 tar kejsarsnittet från början till slut.
Jag förlorar 900ml blod men annars bedöms ingreppet som okomplicerat.
Bebisen föds kl 23:16 så det gick snabbt att få ut henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar